På plats på bommersvik

För att handleda SSUs distriktsledareutbildning tillsammans med Ellen från Östergötland och Petra från Skåne. Isen ligger blank i det skumma januariljuset och Bommersvik är precis sådär vackert som det bara är soliga dagar i januari. Nu är det bara deltagarna som saknas.

Den enda uthärdliga jullåten

Innan jag drar till värmen och konferens i Sydamerika vill jag tipsa om den enda uthärdliga jullåten. Minns med fasa mina vintrar på ICA och den förhatliga julmusiken, mest av allt hatade jag Rudolf och den där röda mulen och den där mamman som kysste tomten. Njut därför av The pogues och "Fairytale of New York"

Nu drar jag söderöver

På torsdag åker jag till Uruguay för konferens om hållbarutveckling med socialdemokratiska systerpartier och SSUs likar i latinamerika. Jag kommer tala om social och ekonomisk utveckling. Jag lovar att det nog blir lite knapphändig uppdatering under den dryga veckan jag blir borta. Men jag lovar att det ska bli skönt med sol och värme, även om jag den mesta tiden lär vara inspärrad i konferenssalar. Well, well en liten titt på Montevideo och Buenos Aires borde hinns nog med.


Här är jag till helgen, var är du? (bild från wikipedia)

Nödvändigt besked från Sahlin

Igår kom då äntligen ett tydligt besked om den rödgröna oppositionens formering. Jag är glad att det blir en gemensam regeringsplattform snarare än ett gemensamt valmanifest. För demokratins skull är skillnaderna mellan partierna viktig. Jag är också glad att Sahlin tar initiativet igen och levererar det som så många har krävt av henne som oppositionsledare. Slutligen är jag lättad över den gemensamma budget som ska läggas våren 2010, det minskar Lars Ohly och vänsterpartiets möjligheter att ge sig ín i den dödsdömnda kampen om kraftigt ökade utgifter och höjda skatter i ett läge med kraftigt försämrad privatekonomi för många hushåll. Slutligen är jag glad att den här pärsen (förhoppningsvis) är över. Nu kan den socialdemokratiska förnyelsen förhoppningsvis få ny kraft, för det behövs!

Bobban räddare i vintermörkret

Tänkte passa på att kritisera Ipred lagen idag men jag tror det mesta är sagt och jag tror andra säger det bättre. Efter att ha skrivit tenta idag räcker helt enkelt inte krafterna till. Länkar ut en "söt" liten låt med Bobban istället, jag tror vi behöver honom här, i ett regnigt december. Det gör åtminstone jag.

Centern är ett meningslöst parti

Vill härmed kora Sveriges mest meningslösa parti.

1. Centerpartiet: Varför röstar man på centern? Enormt patetiskt, men jag kan faktiskt ligga vaken och fundera på det där. Egentligen är de så trista att jag inte ens borde ägna dem tid och kraft. Idéen med centerpartiet måste vara ungefär såhär: Ett landsbygdsparti med folkrörelse anor som står på landsbygdens sida, ett miljöparti, antikärnkraft och decentraliserings ivrare. Man tyckte liksom Thorbjörn Fälldin var folklig och var emot sossarnas betongpolitik på 70-talet. Läste en intervju häromsistens med Karin Söder, hon brann för rättvisa, barns rättigheter och kvinnofrågor. Något man kan applicera på Maud? Nej, jag tänkte väl det. Stureplanscentern har visat hur sårbart ett litet parti är. Ett fåtal inflytelserika medlemmar med kopplingar till PR -världen har på oerhört kort tid lyckats förvandla ett sympatiskt mittenparti till Sveriges kanske tuffaste högerparti. När centern inom kort ger upp sitt motstånd till euron finns det ingenting kvar som utmärker dem gentemot de andra högerpartierna. Man är halvkassa på miljö, vill ingenting med kärnkraften, tror inte på utjämningspolitik, har ingen politik för landsbygden eller jämställdhetsprofil. Snälla maila mig om ni överhuvudtaget kommer på varför någon ska komma på den galna idéen att rösta på C. Kanske är det trots allt Maud? Hon hörs och syns väl åtminstone. Men, vad händer efter henne, blir det Åsa Torstensson, blir det Carlgren som inte ville ha en enda borgare i regering när han plockade ut sitt dream team i SSUs tidning Frihet för några år sedan. Gamle partiledaren Daléus lämnade ju partiet för något år sedan. Jag tror fler följer efter..


Centerns väg mot avgrunden. 5,4% i novembers demoskop

Del III: Sveriges mest meningslösa parti

Tentapluggandet ger vissa begränsningar i uppdateringsmöjligheterna. Därför har min "helt vetenskapliga" artikelserie om "Sveriges mest meningslösa parti" tagit lite längre tid än beräknat.

Skam den som ger sig, här kommer platserna 2 och 3:

3. Vänsterpartiet: 7e november -89 grät Lars Ohly sägs det. Jag tror det där mest handlar om medial svartmålning av ett parti som försöker ställa sig utanför den politiska hegemonin. Men, faktum kvarstår, vänstern har varit usla på kommunikation och den där "ha kofta och verka folklig" imagen känns lite daterad. Komchefen Jenny Lindahl Persson verkar dock ha fått lite ordning på skutan och Lars Ohly har börjat skratta igen. Problemet för vänsterpartiet hänger i historien och i riktningen inför framtiden. Gudrun Schyman avskaffade kommunismen, körde hårt med feminism och vurmande för den offentliga sektorn. Men vad vill Lars Ohly?


Stig en duktig vänsterpartist

2. Kristdemokraterna: Här kommer listan med valsvek: (men maila mig, jag har garanterat glömt något) Fastighetsskatten skulle avskaffas, bensinskatten skulle sänkas, vargar skulle dödas, hemmafruar skulle införas, homosexuellas mänskliga rättigheter begränsas, Utländska kvinnor skulle utföra illegala aborter i sina hemländer istället. Facit är nedslående för Sveriges utdöende moralkonservativa parti. De tappar väljare till SD och de socialkonservativa är något ledsna över regeringens hårdhänta politik. Tur att de har Hägglund , har en känsla av att många gillar honom. Alf har väl suttit tillräckligt länge för riksdagspension och lär väl hoppa av 2010. Framtiden är dyster för KD.

Imorgon blir det "la grande finale".